Tröttheten
tar över
Väckarklockan
ringer, den står på 06:00 och det är dags att gå upp igen. Varenda dag lika
trött som alltid. Jag lutar mig fram ur sängen och stänger av alarmet och
tänker ”bara någon minut till”. Väl uppe ur sängen börjar jag med min vanliga
morgon rutin som består av tusentals alarm som ringer för att jag verkligen
inte ska försova mig. Under denna timme ska jag hinna klä på mig, fixa mig, äta
frukost och packa skolväskan innan jag behöver åka. Dock slutar varenda morgon
med att jag ligger kvar alldeles för länge i sängen, får skynda mig allt jag
kan och får kasta i mig frukost. Sedan är det dags att ge sig av till skolan.
I skolan börjar
lektionerna segt och läraren står vid whiteboarden och har genomgång. Jag vet
att jag måste lyssna och vara fokuserad för att förstå. Fast i själva verket sitter
jag kisandes av trötthet vid min bänk och tänker på allt annat jag hellre
skulle göra, som att bland annat sova. Lektionerna fortsätter sedan lika segt
fram till lunch. Efter lite mat och rast får man ändå upp energin igen. Däremot
går denna energi lika fort över som man fick den. På eftermiddagen går tillslut
tröttheten över och blir till ”övertrötthet” istället. Detta ”stadium” brukar bli
väldigt roligt och skratt samt, just för att man är så trött och orkar inte
fokusera det minsta lilla. Eftermiddagen fortsätter sedan långsamt tills det är
dags att packa ihop skolsakerna och gå igenom vad det är för läxor som gäller.
Återigen hemma
är det dags att äta lite mellis och få lite ny energi innan det är dags att
plugga. Pluggandet går för det mesta bra, men sedan så kommer Snapchat, Facebook,
Imassage, Instagram..., familjen som behöver hjälp med något, hunden som
behöver rastas eller något annat i mellan pluggandet. Pluggtiden krymper och
krymper utan att jag märker det. Varenda kväll sitter jag uppe hela natten och
undrar vart tiden tog vägen och varför jag inte gjorde läxorna tidigare så att
jag kunde gå och lägga mig tidigt och vara utvilad och pigg nästa morgon i
skolan. Fast samtidigt tänker jag att det enda jag har gjort är suttit här vid
mitt skrivbord från det att jag slutade tills nu mitt i natten och ”pluggat”.
Jag borde ha fokuserat
mer under den tiden jag pluggade och inte ha gjort massa andra saker så att jag
skulle ha kunnat gått och lagt mig i tid och varit utvilad nästa morgon.
Varenda kväll slutar dock likadant och jag förstår inte varför jag inte gör
något åt det.
Molly
I feel you. Pluggtiden man hade planerat blir inte till pluggtid utan till något helt annat som man två timmar senare ångrar
SvaraRaderaHög igenkänningsfaktor!!!
SvaraRaderaHmmm. Inte bra, men en allmän känsla som många tyvärr känner igen sig i.
SvaraRaderaKänner verkligen igen mig själv i din krönika!
SvaraRaderaRelaterar!!!
SvaraRaderaKänner igen mig i hela texten!!
SvaraRaderaHittade en del särskrivningar och fel val av ord/fel meningsbyggnad vilket stör. Rolig tanke som relaterars för de flesta
SvaraRaderaHittar också särskrivning, men jättebra idé och relaterbar!!
SvaraRadera